Som konstnär finns det nästan ingenting som slår känslan av penseln mot en orörd duk.
En annan barnförbjuden konstform är förstås att få sätta en klick färg på mammas vägg eller på ett par nya, vita tygskor. Jag vill måla allt.
När man blir vuxen och tjänar egna pengar får man köpa vad man vill och måla på det.
Detta har blivit min forskning och ett helt nytt sätt att utvecklas på.
Det är alltid färg som sätter gränserna, vi kan inte hävda oss mot den.
Den får oss att stanna och att gå.
Någon som sorterar böckerna i hyllan efter pärmens färg istället för att slava under alfabetet, kan omöjligt ha det rörigt i hemmet.
återigen ställs naturen i fokus, man får aldrig konkurerra med den, heller aldrig använda den för lite.
Ikea i all ära, men prova mina tovade ullskor, njut av kaffet i min drejade mugg.